Turkiet med stark reaktion mot Grekland om minoritetsrättigheter
Det turkiska utrikesdepartementet har utfärdat en kraftig varning till Grekland och anklagar landet för att ignorera rättigheterna för den turkiska minoriteten i Västra Thrakien. Departementet uppmanar de grekiska myndigheterna att «återvända från denna felaktiga väg», efter att Grekland påstås ha nekat att erkänna muftier valda av minoriteten. Enligt uttalandet från utrikesdepartementet, som publicerades av den turkiska tidningen Star, undergräver Grekland med dessa åtgärder rättigheter och friheter som garanteras den turkiska minoriteten genom Lausannefredsavtalet från 1923. Denna fråga representerar ett återkommande tvisteämne i de ofta spända bilaterala förbindelserna mellan de två grannländerna.
Kontext: Lausannefördraget och Västra Thrakien. Lausannefredsavtalet, undertecknat 1923, var ett grundläggande dokument som formade gränserna för det moderna Turkiet och fastställde reglerna för skydd av minoriteter i både Turkiet och Grekland. Fördraget etablerade en ömsesidig ordning där den grekisk-ortodoxa minoriteten i Istanbul och de turkiska minoriteterna i Västra Thrakien fick särskilda rättigheter och skydd. För den turkiska minoriteten i Västra Thrakien inkluderade detta rätten att välja sina egna religiösa ledare, muftierna, som ett uttryck för religiös autonomi.
Turkiet hävdar att Grekland upprepade gånger har brutit mot dessa bestämmelser genom att utse muftier, istället för att erkänna dem som valts av lokalsamhället. Muftierna spelar en central roll i den muslimska minoritetens liv, inte bara som religiösa ledare utan även i juridiska frågor kopplade till familjerätt och arv. Den turkiska regeringen anser därför Athens agerande som en direkt attack mot minoritetens identitet och självbestämmanderätt, i strid med folkrätten och specifika fördragsförpliktelser.
Kvarstående spänningar och internationella åtaganden. Frågan om muftier i Västra Thrakien är inte en ny oenighet, utan en långvarig källa till friktion som ofta blossar upp mellan Ankara och Aten. Turkiet utnyttjar varje tillfälle att lyfta fram vad de ser som en systematisk undertryckning av minoritetsrättigheter i Grekland. Uttalandet från utrikesdepartementet understryker Turkiets förväntan att Grekland respekterar sina internationella åtaganden, särskilt de som är fastställda i Lausannefördraget.
Den turkiska regeringen har konsekvent uppmanat Grekland att ändra sin politik och fullt ut erkänna och respektera rättigheterna för den turkiska minoriteten, inklusive rätten att själva välja sina religiösa ledare. Turkiet framhåller att sådana åtgärder inte bara är en fråga om bilaterala relationer, utan också om internationella principer för mänskliga rättigheter och minoritetsskydd. Konflikten återspeglar de komplexa historiska banden och den ömsesidiga misstro som fortfarande präglar förhållandet mellan de två NATO-allierade.
Källa: Star
