President Erdoğan uppmärksammar årsdagen av Hagia Sofia med bok om ”erövringens anda”
President Recep Tayyip Erdoğan har skrivit ett särskilt förord till en ny antologi som markerar fyraårsdagen av återöppnandet av Hagia Sofia som moské. Boken, med titeln ”Fethin Mührü” (Erövringens sigill), har publicerats av Demirören Yayınları och finns tillgänglig på turkiska, engelska och arabiska.
I sitt förord betonar Erdoğan att Hagia Sofia symboliserar ”erövringens anda” och ”vår nations historiska medvetande”, ett uttalande som upprepar en kärnkomponent i regeringens ideologiska ramverk och dess syn på Turkiets historiska roll. Beslutet 2020 att omvandla Hagia Sofia från museum till moské väckte betydande internationell kritik och oro.
Monumentet, som ursprungligen uppfördes som en bysantinsk katedral under 500-talet under kejsare Justinianus I, tjänade som moské under det Osmanska riket efter erövringen av Konstantinopel 1453 och därefter som ett sekulärt museum sedan 1934, besitter en komplex historia som omfattar både kristet och islamiskt kulturarv.
Omvandlingen sågs av många internationella aktörer, inklusive UNESCO, den ortodoxa kyrkan och Grekland, som ett angrepp på kulturell och religiös mångfald samt den etablerade status quo.
Den historiska och symboliska betydelsen av Erdoğans betoning av "erövringens anda" i förordet till "Fethin Mührü" är inte en tillfällighet. Den refererar direkt till den symboliska vikten av det Osmanska rikets erövring av Konstantinopel (dagens Istanbul) 1453, då Hagia Sofia för första gången omvandlades till en moské.
Denna retorik vädjar starkt till nationalistiska och konservativa delar av den turkiska befolkningen och tjänar till att förstärka regeringens narrativ om Turkiet som en återuppstånden historisk stormakt med en unik islamisk identitet som distanserar sig från Kemal Atatürks sekulära arv.
Publiceringen av boken och presidentens budskap på årsdagen av återöppnandet sänder en tydlig signal om att den turkiska regeringen förblir engagerad i sin politik och sin tolkning av Hagia Sofias roll. Detta upprätthåller även den internationella debatten rörande kulturarv, religiös mångfald och Turkiets utrikespolitiska inriktning, särskilt i relation till västvärlden och grannländer som Grekland, som historiskt upprätthåller nära band till monumentets bysantinska och kristna förflutna.
Den konstanta referensen till erövringen och dess anda understryker en nationalistisk kurs som definierar Turkiets politik och internationella relationer.
Källa: Star
